शरणागतिगद्यम्
Śaraṇāgati-Gadyam
Saranagati Gadyam
The Prose-Song of Surrender — Bhagavad Ramanuja's declaration of sharanagati at the feet of Sri Lakshmi and Sriman Narayana at Srirangam. The first of three gadyams, offered on Panguni Uttaram in the presence of Lord Ranganatha.
Original Sanskrit · click to toggle
॥ श्रीः ॥
Link copiedश्रीमते रामानुजाय नमः।
Link copiedश्री-शरणागति-गद्यम्
वन्दे वेदान्त-कर्पूर-चामीकर-करण्डकम् । रामानुजार्यम् आर्याणाꣳ चूडामणिम् अहर्-निशम् ॥
Link copiedभगवन्-नारायणाभिमतानुरूप-स्वरूप-गुण-विभवैश्वर-शीलाद्य-नवधिकातिशयासङ्ख्येय-कल्याण-गुण-गणाꣳ पद्म-वनालयाꣳ भगवतीꣳ श्रियꣳ देवीꣳ नित्यानपयिनीꣳ निरवद्याꣳ देवदेव-दिव्य-महिषीम् अखिल-जगन्-मातरꣳ अस्मन्-मातरꣳ अशरण्य-शरण्याम् अनन्य-शरणः शरणम् अहꣳ प्रपद्ये ॥१॥
Link copiedपरमार्थिक-भगवच्-चरणारविन्द-युगलैकान्तिकात्यन्तिक-पर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्ति-कृत-परिपूर्णानवरत-नित्य-विशदतमानन्य-प्रयोजनानवधिकातिशय-प्रिय-भगवद्-अनुभव-जनितानवधिकातिशय-प्रीतिकारिताशेषावस्थोचिताशेष-शेषतैक-रति-रूप-नित्य-कैङ्कर्य-प्राप्त्य्-अपेक्षया पारमर्थिकी भगवच्-चरणारविन्द-शरणागतिर् यथावस्थिता अविरतास्तु मे ॥२॥
Link copiedअस्तु मे ॥३॥
Link copiedतयैव सर्वꣳ सम्पत्स्यते ॥४॥
Link copiedअखिल-हेय-प्रत्यनीक-कल्याणैक-तान-स्वेतर-समस्त-वस्तु-विलक्षणानन्त-ज्ञानानन्दैक-स्वरूप !
Link copiedस्वाभिमतानुरूपैक-रूपाचिन्त्य-दिव्याद्भुत-नित्य-निरवद्य-निरतिशयौज्ज्वल्य-सौन्दर्य-सौगन्ध्य-सौकुमार्य-लावण्य-यौवनाद्य्-अनन्त-गुण-निधि-दिव्य-रूप !
Link copiedस्वाभाविकानवधिकातिशय-ज्ञान-बलैश्वर्य-वीर्य-शक्ति-तेजः-सौशील्य-वात्सल्य-मार्दवार्जव-सौहार्द-साम्य-कारुण्य-माधुर्य-गाम्भीर्यौदार्य-स्थैर्य-धैर्य-शौर्य-पराक्रम-सत्यकाम-सत्य-सङ्कल्प-कृतित्व-कृतज्ञताद्य्-असङ्ख्येय-कल्याण-गुण-गौणौघ-महार्णव !
Link copiedस्वोचित-विविध-विचित्रानताश्चर्य-नित्य-निरवद्य-निरतिशय-सुगन्ध-निरतिशय-सुख-स्पर्श-निरतिशयौज्ज्वल्य-किरीट-मुकुट-चूडावतꣳस-मकर-कुण्डल-ग्रैवेयक-हार-केयूर-कटक-श्रीवत्स-कौस्तुभ-मुक्ता-दामोदर-बन्धन-पीताम्बर-काञ्ची-गुण-नूपुराद्य्-अपरिमित-दिव्य-भूषण !
Link copiedस्वानुरूपाचिन्त्य-शक्ति-शङ्ख-चक्र-गदासि-शार्ङ्गाद्य्-असङ्ख्येय-नित्य-निरवद्य-निरतिशय-कल्याण-दिव्यायुध !
Link copiedस्वाभिमत-नित्य-निरवद्यानुरूप-स्वरूप-गुण-विभवैशर्य-शीलाद्य्-अनवधिकातिशयासङ्ख्येय-कल्याण-गुण-गण-श्री-वल्लभ ! एवꣳ-भूत भूमि-नीला-नायक !
Link copiedस्वच्छन्दानुवर्ति-स्वरूप-स्थिति-प्रवृत्ति-भेदाशेष-शेषतैक-रति-रूप-नित्य-निरवद्य-निरतिशय-ज्ञान-क्रियैश्वर्याद्य्-अनन्त-कल्याण-गुण-गण-शेष-शेषाशन-गरुड-प्रमुख-नाना-विधानन्त-परिजन-परिवारिकापरिचरित-वरण-युगल !
Link copiedपरम-योगि-वाङ्-मनसापरिच्छेद्य-स्वरूप-स्वभाव-स्वाभिमत-विध-विचित्रानन्त-भोग्य-भोगोपकरण-भोग-स्थान-समृद्धानन्ताश्चर्यानन्त-महा-विभवानन्त-परिमाण-नित्य-निरवद्य-निरतिशय-वैकुण्ठ-नाथ !
Link copiedस्व-सङ्कल्पानुविधायि-स्वरूप-स्थिति-प्रवृत्ति-स्व-शेषतैक-स्वभाव-प्रकृति-पुरुष-कालात्मक-विविध-विचित्रानन्त-भोग्य-भोक्तृ-वर्ग-भोगोपकरण-भोग-स्थान-रूप-निखिल-जगद्-उदय-विभव-लय-लील !
Link copiedसत्य-काम सत्य-सङ्कल्प पर-ब्रह्म-भूत पुरुषोत्तम महा-विभूते श्रीमन् नारायण वैकुण्ठ-नाथ !
Link copiedअपार-कारुण्य-सौशील्य-वात्सल्यौदार्यैश्वर्य-सौन्दर्य-महोदधे !
Link copiedअनालोचित-विशेषाशेष-लोक-शरण्य प्रणतार्ति-हर आश्रित-वात्सल्यैक-जलधे !
Link copiedअनवरत-विदित-निखिल-भूत-जात-याथात्म्य अशेष-चराचर-भूत निखिल-नियमन-निरत अशेष-चिद्-अचिद्-वस्तु-शेषि-भूत निखिल-जगद्-आधार अखिल-जगत्-स्वामिन् अस्मत्-स्वामिन् सत्य-काम सत्य-सङ्कल्प सकलेतर-विलक्षण अर्थि-कल्पक आपत्-सख श्रीमन् नारायण अशरण्य-शरण्य !
Link copiedअनन्य-शरण त्वत्-पादारविन्द-युगलꣳ शरणम् अहꣳ प्रपद्ये ॥५॥
Link copiedअत्र द्वयम् ॥६॥
Link copiedपितरꣳ मातरꣳ दारान् पुत्रान् बन्धून् सखीन् गुरून् ।
Link copiedरत्नानि धन-धान्यानि क्षेत्राणि च गृहाणि च ॥
Link copiedसर्व-धर्माꣳश् च सꣳत्यज्य सर्व-कामाꣳश् च साक्षरान् ।
Link copiedलोक-विक्रान्त-चरणौ शरणꣳ तेऽव्रजꣳ विभो ॥७॥
Link copied
त्वम् एव माता च पिता त्वम् एव
Link copiedत्वम् एव बन्धुश् च सखा त्वम् एव ।
Link copiedत्वम् एव विद्या द्रविणꣳ त्वम् एव
Link copiedत्वम् एव सर्वꣳ मम देव-देव ॥८॥
Link copiedपितासि लोकस्य चराचरस्य
Link copiedत्वम् अस्य पूज्यश् च गुरुर् गरीयान् ।
Link copiedन त्वत्-समोऽस्त्य् अभ्यधिकः कुतोऽन्यो
Link copiedलोक-त्रयेऽप्य् अप्रतिम-प्रभाव ॥
Link copiedतस्मात् प्रणम्य प्रणिधाय कायꣳ
Link copiedप्रसादये त्वाम् अहम् ईशम् ईड्यम् ।
Link copiedपितेव पुत्रस्य सखेव सख्युः
Link copiedप्रियः प्रियायार्हसि देव सोढुम् ॥९॥ [गीता ११।४३-४४]
Link copied
मनो-वाक्-कायैर् अनादि-काल-प्रवृत्तान् अन्ताकृत्य-करण-कृत्याकरण-भगवद्-अपचार-भागवतापचारासह्यापचार-रूप-नाना-विधानन्तापचारान् आरब्ध-कार्यान् अनारब्ध-कार्यान् कृतान् क्रियमाणान् करिष्यमाणाꣳश् च सर्वान् अशेषतः क्षमस्व ॥१०॥
Link copiedअन्दादि-काल-प्रवृत्तꣳ विपरीत-ज्ञानꣳ आत्म-विषयꣳ कृत्स्न-जगद्-विषयꣳ च विपरीत-तत्त्वꣳ चाशेष-विषयम् अद्यापि वर्तमानꣳ वर्तिष्यमाणꣳ च सर्वꣳ क्षमस्व ॥११॥
Link copiedमदीयानादि-कर्म-प्रवृत्ताꣳ भगवत्-स्वरूप-तिरोधान-करीꣳ विपरीत-ज्ञान-जननीꣳ स्व-विषयाश् च भोग्य-बुद्धेर् जननीꣳ देहेन्द्रियत्वेन सूक्ष्म-रूपेण चावस्थिताꣳ दैवीꣳ गुण-मयीꣳ मायाꣳ दास-भूतः शरणागतोऽस्मि तव दासः इति वक्तारꣳ माꣳ तारय ॥१२॥
Link copiedतेषाꣳ ज्ञानी नित्य-युक्त एक-भक्तिर् विशिष्यते ।
Link copiedप्रियो हि ज्ञानिनोऽत्यर्थम् अहꣳ स च मम प्रियः ॥
Link copiedउदाराः सर्व एवैते ज्ञानी त्व् आत्मैव मे मतम् ।
Link copiedआस्थितः स हि युक्तात्मा माम् एवानुत्तमाꣳ गतिम् ॥
Link copiedबहूनाꣳ जन्मनाम् अन्ते ज्ञानवान् माꣳ प्रपद्यते ।
Link copiedवासुदेवः सर्वम् इति स महात्मा सुदुर्लभः ॥ [गीता ७।१७-१९]
Link copied
इति श्लोक-त्रयोदित-ज्ञानिनꣳ माꣳ कुरुष्व ॥१३॥
Link copiedपुरुषः स परः पार्थ भक्त्या लभ्यस् त्व् अनन्यया [गीता ७।२२], भक्त्या त्व् अनन्यया शक्यः [गीता ११।५५], मद्-भक्तिꣳ लभते पराम् [गीता १८।५५] इति स्थान-त्रयोदित-पर-भक्ति-युक्तꣳ माꣳ कुरुष्व ॥१४॥
Link copiedपर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्त्य्-एक-स्वभावꣳ माꣳ कुरुष्व ॥१५॥
Link copiedपर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्ति-कृत-परिपूर्णानवरत-नित्य-विशुद्धतमानन्य-प्रयोजनानवधिकातिशय-प्रिय-भगवद्-अनुभवोऽहꣳ, तथाविध-भगवद्-अनुभव-जनितानवधिकातिशय-प्रीति-कारिताशेषावस्थोचिताशेष-शेषतैक-रति-रूप-नित्य-किङ्करो भवानि ॥१६॥
Link copiedएवꣳ-भूत-मत्-कैङ्कर्य-प्राप्त्य्-उपायतया अवकॢप्त-समस्त-वस्तु-विहीनोऽपि, अनन्त-तद्-विरोधि-पापाक्रान्तोऽपि, अनन्त-मद्-अपचार-युक्तोऽपि, अनन्त-मदीयापचार-युक्तोऽपि, अनन्तासह्यापचार-युक्तोऽपि, एतत्-कार्य-कारण-भूतानादि-विपरीताहङ्कार-विमूढात्म-स्वभावोऽपि, एतद्-उभय-कार्य-कारण-भूतानादि-विपरीत-वासना-सम्बद्धोऽपि, एतद्-अनुगुण-प्रकृति-विशेष-सम्बद्धोऽपि, एतन्-मूलाध्यात्मिकाधिभौतिकाधिदैविक-सुख-दुःख-तद्-धेतु-तद्-इतरोपेक्षणीय-विषयानुभव-ज्ञान-सꣳकोच-रूप-मच्-चरणारविन्द-युगलैकान्तिकात्यन्तिक-पर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्ति-विघ्न-प्रतिहतोऽपि, येन केनापि प्रकारेण द्वय-वक्ता त्वꣳ केवलꣳ मदीययैव दयया निःशेष-विनष्ट-स-हेतुक-मच्-चरणारविन्द-युगलैकान्तिकात्यन्तिक-पर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्ति-विघ्नः, मत्-प्रसाद-लब्ध-मच्-चरणारविन्द-युगलैकान्तिकात्यन्तिक-पर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्तिर् मत्-प्रसादाद् एव साक्षात्-कृत-यथावस्थित-मत्-स्वरूप-रूप-गुण-विभूति-लीलोपकरण-विस्तारः, अपरोक्ष-सिद्ध-मन्-नियाम्यता-मद्-दास्यैक-स्वभावात्म-स्वरूपो मद्-एकानुभवो मद्-दास्यैक-प्रियः, परिपूर्णानवरत-नित्य-विशदतमानन्य-प्रयोजनानवधिकातिशय-प्रिय-मद्-अनुभवस् त्वꣳ, तथा-विध-मद्-अनुभव-जनितानवधिकातिशय-प्रीति-कारिताशेषावस्थोचिताशेष-शेषतैक-रति-रूप-नित्य-किङ्करो भव ॥१७॥
Link copiedएवꣳ-भूतोऽसि ॥१८॥
Link copiedआध्यात्मिकाधिभौतिकाधिदैविक-दुःख-गन्ध-रहितस् त्वꣳ द्वयम् अर्थानुसन्धानेन सह सदैवꣳ वक्ता यावच्-छरीर-पातम् अत्रैव श्री-रङ्गे सुखम् आस्व ॥१९॥
Link copiedशरीर-पात-समये तु केवलꣳ मदीययैव दयया अतिप्रबुद्धो माम् एवावलोकयन्, अप्रच्युत-पूर्व-सꣳस्कार-मनोरथः, जीर्णम् इव वस्त्रꣳ सुखेनेमाꣳ प्रकृतिꣳ स्थूल-सूक्ष्म-रूपाꣳ विसृज्य, तदानीम् एव मत्-प्रसाद-लब्ध-मच्-चरणारविन्द-युगलैकान्तिकात्यन्तिक-पर-भक्ति-पर-ज्ञान-परम-भक्ति-कृत-परिपूर्णानवरत-नित्य-विशदतमानन्य-प्रयोजनानवधिकातिशय-प्रिय-मद्-अनुभव-जनितानवधिकातिशय-प्रीति-कारिताशेषावस्थोचिताशेष-शेषतैक-रति-रूप-नित्य-किङ्करो भविष्यसि ॥२०॥
Link copiedमा ते भूद् अत्र सꣳशयः ॥२१॥
Link copiedअनृतꣳ नोक्त-पूर्वꣳ मे न च वक्ष्ये कदाचन ।
Link copiedरामो द्विर् नाभिभाषते ।
Link copiedसकृद् एव प्रपन्नो यस् तवास्मीति च याचते ।
Link copiedअभयꣳ सर्वदा तस्मै ददाम्य् एतद् व्रतꣳ हरेः ॥ [रामायण, युद्ध-काण्ड १८।३३]
Link copiedसर्व-धर्मान् परित्यज्य माम् एकꣳ शरणꣳ व्रज ।
Link copiedअहꣳ त्वा सर्व-पापेभ्यो मोक्षयिष्यामि मा शुचः ॥ [गीता १८।६६]
Link copied
इति मयैव ह्य् उक्तम् ॥२२॥
Link copiedअतस् त्वꣳ तव तत्त्वतो मज्-ज्ञान-दर्शन-प्राप्तिषु निःसꣳशयः सुखम् आस्स्व ॥२३॥
Link copiedइति वक्तारꣳ माꣳ तारय ॥२४॥
Link copiedतेषाꣳ ज्ञानी नित्य-युक्त एक-भक्तिर् विशिष्यते ।
Link copiedप्रियो हि ज्ञानिनोऽत्यर्थम् अहꣳ स च मम प्रियः ॥
Link copied
इति श्री-भगवद्-रामानुज-विरचितꣳ शरणागति-गद्यम् समाप्तम् ।
Link copied॥ శ్రీః ॥
Link copiedశ్రీమతే రామానుజాయ నమః।
Link copiedశ్రీ-శరణాగతి-గద్యమ్
వన్దే వేదాన్త-కర్పూర-చామీకర-కరణ్డకమ్ । రామానుజార్యమ్ ఆర్యాణాṁ చూడామణిమ్ అహర్-నిశమ్ ॥
Link copiedభగవన్-నారాయణాభిమతానురూప-స్వరూప-గుణ-విభవైశ్వర-శీలాద్య-నవధికాతిశయాసఙ్ఖ్యేయ-కల్యాణ-గుణ-గణాṁ పద్మ-వనాలయాṁ భగవతీṁ శ్రియṁ దేవీṁ నిత్యానపయినీṁ నిరవద్యాṁ దేవదేవ-దివ్య-మహిషీమ్ అఖిల-జగన్-మాతరṁ అస్మన్-మాతరṁ అశరణ్య-శరణ్యామ్ అనన్య-శరణః శరణమ్ అహṁ ప్రపద్యే ॥౧॥
Link copiedపరమార్థిక-భగవచ్-చరణారవిన్ద-యుగలైకాన్తికాత్యన్తిక-పర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్తి-కృత-పరిపూర్ణానవరత-నిత్య-విశదతమానన్య-ప్రయోజనానవధికాతిశయ-ప్రియ-భగవద్-అనుభవ-జనితానవధికాతిశయ-ప్రీతికారితాశేషావస్థోచితాశేష-శేషతైక-రతి-రూప-నిత్య-కైఙ్కర్య-ప్రాప్త్య్-అపేక్షయా పారమర్థికీ భగవచ్-చరణారవిన్ద-శరణాగతిర్ యథావస్థితా అవిరతాస్తు మే ॥౨॥
Link copiedఅస్తు మే ॥౩॥
Link copiedతయైవ సర్వṁ సమ్పత్స్యతే ॥౪॥
Link copiedఅఖిల-హేయ-ప్రత్యనీక-కల్యాణైక-తాన-స్వేతర-సమస్త-వస్తు-విలక్షణానన్త-జ్ఞానానన్దైక-స్వరూప !
Link copiedస్వాభిమతానురూపైక-రూపాచిన్త్య-దివ్యాద్భుత-నిత్య-నిరవద్య-నిరతిశయౌజ్జ్వల్య-సౌన్దర్య-సౌగన్ధ్య-సౌకుమార్య-లావణ్య-యౌవనాద్య్-అనన్త-గుణ-నిధి-దివ్య-రూప !
Link copiedస్వాభావికానవధికాతిశయ-జ్ఞాన-బలైశ్వర్య-వీర్య-శక్తి-తేజః-సౌశీల్య-వాత్సల్య-మార్దవార్జవ-సౌహార్ద-సామ్య-కారుణ్య-మాధుర్య-గామ్భీర్యౌదార్య-స్థైర్య-ధైర్య-శౌర్య-పరాక్రమ-సత్యకామ-సత్య-సఙ్కల్ప-కృతిత్వ-కృతజ్ఞతాద్య్-అసఙ్ఖ్యేయ-కల్యాణ-గుణ-గౌణౌఘ-మహార్ణవ !
Link copiedస్వోచిత-వివిధ-విచిత్రానతాశ్చర్య-నిత్య-నిరవద్య-నిరతిశయ-సుగన్ధ-నిరతిశయ-సుఖ-స్పర్శ-నిరతిశయౌజ్జ్వల్య-కిరీట-ముకుట-చూడావతṁస-మకర-కుణ్డల-గ్రైవేయక-హార-కేయూర-కటక-శ్రీవత్స-కౌస్తుభ-ముక్తా-దామోదర-బన్ధన-పీతామ్బర-కాఞ్చీ-గుణ-నూపురాద్య్-అపరిమిత-దివ్య-భూషణ !
Link copiedస్వానురూపాచిన్త్య-శక్తి-శఙ్ఖ-చక్ర-గదాసి-శార్ఙ్గాద్య్-అసఙ్ఖ్యేయ-నిత్య-నిరవద్య-నిరతిశయ-కల్యాణ-దివ్యాయుధ !
Link copiedస్వాభిమత-నిత్య-నిరవద్యానురూప-స్వరూప-గుణ-విభవైశర్య-శీలాద్య్-అనవధికాతిశయాసఙ్ఖ్యేయ-కల్యాణ-గుణ-గణ-శ్రీ-వల్లభ ! ఏవṁ-భూత భూమి-నీలా-నాయక !
Link copiedస్వచ్ఛన్దానువర్తి-స్వరూప-స్థితి-ప్రవృత్తి-భేదాశేష-శేషతైక-రతి-రూప-నిత్య-నిరవద్య-నిరతిశయ-జ్ఞాన-క్రియైశ్వర్యాద్య్-అనన్త-కల్యాణ-గుణ-గణ-శేష-శేషాశన-గరుడ-ప్రముఖ-నానా-విధానన్త-పరిజన-పరివారికాపరిచరిత-వరణ-యుగల !
Link copiedపరమ-యోగి-వాఙ్-మనసాపరిచ్ఛేద్య-స్వరూప-స్వభావ-స్వాభిమత-విధ-విచిత్రానన్త-భోగ్య-భోగోపకరణ-భోగ-స్థాన-సమృద్ధానన్తాశ్చర్యానన్త-మహా-విభవానన్త-పరిమాణ-నిత్య-నిరవద్య-నిరతిశయ-వైకుణ్ఠ-నాథ !
Link copiedస్వ-సఙ్కల్పానువిధాయి-స్వరూప-స్థితి-ప్రవృత్తి-స్వ-శేషతైక-స్వభావ-ప్రకృతి-పురుష-కాలాత్మక-వివిధ-విచిత్రానన్త-భోగ్య-భోక్తృ-వర్గ-భోగోపకరణ-భోగ-స్థాన-రూప-నిఖిల-జగద్-ఉదయ-విభవ-లయ-లీల !
Link copiedసత్య-కామ సత్య-సఙ్కల్ప పర-బ్రహ్మ-భూత పురుషోత్తమ మహా-విభూతే శ్రీమన్ నారాయణ వైకుణ్ఠ-నాథ !
Link copiedఅపార-కారుణ్య-సౌశీల్య-వాత్సల్యౌదార్యైశ్వర్య-సౌన్దర్య-మహోదధే !
Link copiedఅనాలోచిత-విశేషాశేష-లోక-శరణ్య ప్రణతార్తి-హర ఆశ్రిత-వాత్సల్యైక-జలధే !
Link copiedఅనవరత-విదిత-నిఖిల-భూత-జాత-యాథాత్మ్య అశేష-చరాచర-భూత నిఖిల-నియమన-నిరత అశేష-చిద్-అచిద్-వస్తు-శేషి-భూత నిఖిల-జగద్-ఆధార అఖిల-జగత్-స్వామిన్ అస్మత్-స్వామిన్ సత్య-కామ సత్య-సఙ్కల్ప సకలేతర-విలక్షణ అర్థి-కల్పక ఆపత్-సఖ శ్రీమన్ నారాయణ అశరణ్య-శరణ్య !
Link copiedఅనన్య-శరణ త్వత్-పాదారవిన్ద-యుగలṁ శరణమ్ అహṁ ప్రపద్యే ॥౫॥
Link copiedఅత్ర ద్వయమ్ ॥౬॥
Link copiedపితరṁ మాతరṁ దారాన్ పుత్రాన్ బన్ధూన్ సఖీన్ గురూన్ ।
Link copiedరత్నాని ధన-ధాన్యాని క్షేత్రాణి చ గృహాణి చ ॥
Link copiedసర్వ-ధర్మాṁశ్ చ సṁత్యజ్య సర్వ-కామాṁశ్ చ సాక్షరాన్ ।
Link copiedలోక-విక్రాన్త-చరణౌ శరణṁ తేఽవ్రజṁ విభో ॥౭॥
Link copied
త్వమ్ ఏవ మాతా చ పితా త్వమ్ ఏవ
Link copiedత్వమ్ ఏవ బన్ధుశ్ చ సఖా త్వమ్ ఏవ ।
Link copiedత్వమ్ ఏవ విద్యా ద్రవిణṁ త్వమ్ ఏవ
Link copiedత్వమ్ ఏవ సర్వṁ మమ దేవ-దేవ ॥౮॥
Link copiedపితాసి లోకస్య చరాచరస్య
Link copiedత్వమ్ అస్య పూజ్యశ్ చ గురుర్ గరీయాన్ ।
Link copiedన త్వత్-సమోఽస్త్య్ అభ్యధికః కుతోఽన్యో
Link copiedలోక-త్రయేఽప్య్ అప్రతిమ-ప్రభావ ॥
Link copiedతస్మాత్ ప్రణమ్య ప్రణిధాయ కాయṁ
Link copiedప్రసాదయే త్వామ్ అహమ్ ఈశమ్ ఈడ్యమ్ ।
Link copiedపితేవ పుత్రస్య సఖేవ సఖ్యుః
Link copiedప్రియః ప్రియాయార్హసి దేవ సోఢుమ్ ॥౯॥ [గీతా ౧౧।౪౩-౪౪]
Link copied
మనో-వాక్-కాయైర్ అనాది-కాల-ప్రవృత్తాన్ అన్తాకృత్య-కరణ-కృత్యాకరణ-భగవద్-అపచార-భాగవతాపచారాసహ్యాపచార-రూప-నానా-విధానన్తాపచారాన్ ఆరబ్ధ-కార్యాన్ అనారబ్ధ-కార్యాన్ కృతాన్ క్రియమాణాన్ కరిష్యమాణాṁశ్ చ సర్వాన్ అశేషతః క్షమస్వ ॥౧౦॥
Link copiedఅన్దాది-కాల-ప్రవృత్తṁ విపరీత-జ్ఞానṁ ఆత్మ-విషయṁ కృత్స్న-జగద్-విషయṁ చ విపరీత-తత్త్వṁ చాశేష-విషయమ్ అద్యాపి వర్తమానṁ వర్తిష్యమాణṁ చ సర్వṁ క్షమస్వ ॥౧౧॥
Link copiedమదీయానాది-కర్మ-ప్రవృత్తాṁ భగవత్-స్వరూప-తిరోధాన-కరీṁ విపరీత-జ్ఞాన-జననీṁ స్వ-విషయాశ్ చ భోగ్య-బుద్ధేర్ జననీṁ దేహేన్ద్రియత్వేన సూక్ష్మ-రూపేణ చావస్థితాṁ దైవీṁ గుణ-మయీṁ మాయాṁ దాస-భూతః శరణాగతోఽస్మి తవ దాసః ఇతి వక్తారṁ మాṁ తారయ ॥౧౨॥
Link copiedతేషాṁ జ్ఞానీ నిత్య-యుక్త ఏక-భక్తిర్ విశిష్యతే ।
Link copiedప్రియో హి జ్ఞానినోఽత్యర్థమ్ అహṁ స చ మమ ప్రియః ॥
Link copiedఉదారాః సర్వ ఏవైతే జ్ఞానీ త్వ్ ఆత్మైవ మే మతమ్ ।
Link copiedఆస్థితః స హి యుక్తాత్మా మామ్ ఏవానుత్తమాṁ గతిమ్ ॥
Link copiedబహూనాṁ జన్మనామ్ అన్తే జ్ఞానవాన్ మాṁ ప్రపద్యతే ।
Link copiedవాసుదేవః సర్వమ్ ఇతి స మహాత్మా సుదుర్లభః ॥ [గీతా ౭।౧౭-౧౯]
Link copied
ఇతి శ్లోక-త్రయోదిత-జ్ఞానినṁ మాṁ కురుష్వ ॥౧౩॥
Link copiedపురుషః స పరః పార్థ భక్త్యా లభ్యస్ త్వ్ అనన్యయా [గీతా ౭।౨౨], భక్త్యా త్వ్ అనన్యయా శక్యః [గీతా ౧౧।౫౫], మద్-భక్తిṁ లభతే పరామ్ [గీతా ౧౮।౫౫] ఇతి స్థాన-త్రయోదిత-పర-భక్తి-యుక్తṁ మాṁ కురుష్వ ॥౧౪॥
Link copiedపర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్త్య్-ఏక-స్వభావṁ మాṁ కురుష్వ ॥౧౫॥
Link copiedపర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్తి-కృత-పరిపూర్ణానవరత-నిత్య-విశుద్ధతమానన్య-ప్రయోజనానవధికాతిశయ-ప్రియ-భగవద్-అనుభవోఽహṁ, తథావిధ-భగవద్-అనుభవ-జనితానవధికాతిశయ-ప్రీతి-కారితాశేషావస్థోచితాశేష-శేషతైక-రతి-రూప-నిత్య-కిఙ్కరో భవాని ॥౧౬॥
Link copiedఏవṁ-భూత-మత్-కైఙ్కర్య-ప్రాప్త్య్-ఉపాయతయా అవకౢప్త-సమస్త-వస్తు-విహీనోఽపి, అనన్త-తద్-విరోధి-పాపాక్రాన్తోఽపి, అనన్త-మద్-అపచార-యుక్తోఽపి, అనన్త-మదీయాపచార-యుక్తోఽపి, అనన్తాసహ్యాపచార-యుక్తోఽపి, ఏతత్-కార్య-కారణ-భూతానాది-విపరీతాహఙ్కార-విమూఢాత్మ-స్వభావోఽపి, ఏతద్-ఉభయ-కార్య-కారణ-భూతానాది-విపరీత-వాసనా-సమ్బద్ధోఽపి, ఏతద్-అనుగుణ-ప్రకృతి-విశేష-సమ్బద్ధోఽపి, ఏతన్-మూలాధ్యాత్మికాధిభౌతికాధిదైవిక-సుఖ-దుఃఖ-తద్-ధేతు-తద్-ఇతరోపేక్షణీయ-విషయానుభవ-జ్ఞాన-సṁకోచ-రూప-మచ్-చరణారవిన్ద-యుగలైకాన్తికాత్యన్తిక-పర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్తి-విఘ్న-ప్రతిహతోఽపి, యేన కేనాపి ప్రకారేణ ద్వయ-వక్తా త్వṁ కేవలṁ మదీయయైవ దయయా నిఃశేష-వినష్ట-స-హేతుక-మచ్-చరణారవిన్ద-యుగలైకాన్తికాత్యన్తిక-పర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్తి-విఘ్నః, మత్-ప్రసాద-లబ్ధ-మచ్-చరణారవిన్ద-యుగలైకాన్తికాత్యన్తిక-పర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్తిర్ మత్-ప్రసాదాద్ ఏవ సాక్షాత్-కృత-యథావస్థిత-మత్-స్వరూప-రూప-గుణ-విభూతి-లీలోపకరణ-విస్తారః, అపరోక్ష-సిద్ధ-మన్-నియామ్యతా-మద్-దాస్యైక-స్వభావాత్మ-స్వరూపో మద్-ఏకానుభవో మద్-దాస్యైక-ప్రియః, పరిపూర్ణానవరత-నిత్య-విశదతమానన్య-ప్రయోజనానవధికాతిశయ-ప్రియ-మద్-అనుభవస్ త్వṁ, తథా-విధ-మద్-అనుభవ-జనితానవధికాతిశయ-ప్రీతి-కారితాశేషావస్థోచితాశేష-శేషతైక-రతి-రూప-నిత్య-కిఙ్కరో భవ ॥౧౭॥
Link copiedఏవṁ-భూతోఽసి ॥౧౮॥
Link copiedఆధ్యాత్మికాధిభౌతికాధిదైవిక-దుఃఖ-గన్ధ-రహితస్ త్వṁ ద్వయమ్ అర్థానుసన్ధానేన సహ సదైవṁ వక్తా యావచ్-ఛరీర-పాతమ్ అత్రైవ శ్రీ-రఙ్గే సుఖమ్ ఆస్వ ॥౧౯॥
Link copiedశరీర-పాత-సమయే తు కేవలṁ మదీయయైవ దయయా అతిప్రబుద్ధో మామ్ ఏవావలోకయన్, అప్రచ్యుత-పూర్వ-సṁస్కార-మనోరథః, జీర్ణమ్ ఇవ వస్త్రṁ సుఖేనేమాṁ ప్రకృతిṁ స్థూల-సూక్ష్మ-రూపాṁ విసృజ్య, తదానీమ్ ఏవ మత్-ప్రసాద-లబ్ధ-మచ్-చరణారవిన్ద-యుగలైకాన్తికాత్యన్తిక-పర-భక్తి-పర-జ్ఞాన-పరమ-భక్తి-కృత-పరిపూర్ణానవరత-నిత్య-విశదతమానన్య-ప్రయోజనానవధికాతిశయ-ప్రియ-మద్-అనుభవ-జనితానవధికాతిశయ-ప్రీతి-కారితాశేషావస్థోచితాశేష-శేషతైక-రతి-రూప-నిత్య-కిఙ్కరో భవిష్యసి ॥౨౦॥
Link copiedమా తే భూద్ అత్ర సṁశయః ॥౨౧॥
Link copiedఅనృతṁ నోక్త-పూర్వṁ మే న చ వక్ష్యే కదాచన ।
Link copiedరామో ద్విర్ నాభిభాషతే ।
Link copiedసకృద్ ఏవ ప్రపన్నో యస్ తవాస్మీతి చ యాచతే ।
Link copiedఅభయṁ సర్వదా తస్మై దదామ్య్ ఏతద్ వ్రతṁ హరేః ॥ [రామాయణ, యుద్ధ-కాణ్డ ౧౮।౩౩]
Link copiedసర్వ-ధర్మాన్ పరిత్యజ్య మామ్ ఏకṁ శరణṁ వ్రజ ।
Link copiedఅహṁ త్వా సర్వ-పాపేభ్యో మోక్షయిష్యామి మా శుచః ॥ [గీతా ౧౮।౬౬]
Link copied
ఇతి మయైవ హ్య్ ఉక్తమ్ ॥౨౨॥
Link copiedఅతస్ త్వṁ తవ తత్త్వతో మజ్-జ్ఞాన-దర్శన-ప్రాప్తిషు నిఃసṁశయః సుఖమ్ ఆస్స్వ ॥౨౩॥
Link copiedఇతి వక్తారṁ మాṁ తారయ ॥౨౪॥
Link copiedతేషాṁ జ్ఞానీ నిత్య-యుక్త ఏక-భక్తిర్ విశిష్యతే ।
Link copiedప్రియో హి జ్ఞానినోఽత్యర్థమ్ అహṁ స చ మమ ప్రియః ॥
Link copied
ఇతి శ్రీ-భగవద్-రామానుజ-విరచితṁ శరణాగతి-గద్యమ్ సమాప్తమ్ ।
Link copied|| śrīḥ ||
Link copiedśrīmate rāmānujāya namaḥ|
Link copiedśrī-śaraṇāgati-gadyam
vande vedānta-karpūra-cāmīkara-karaṇḍakam | rāmānujāryam āryāṇāṁ cūḍāmaṇim ahar-niśam ||
Link copiedbhagavan-nārāyaṇābhimatānurūpa-svarūpa-guṇa-vibhavaiśvara-śīlādya-navadhikātiśayāsaṅkhyeya-kalyāṇa-guṇa-gaṇāṁ padma-vanālayāṁ bhagavatīṁ śriyaṁ devīṁ nityānapayinīṁ niravadyāṁ devadeva-divya-mahiṣīm akhila-jagan-mātaraṁ asman-mātaraṁ aśaraṇya-śaraṇyām ananya-śaraṇaḥ śaraṇam ahaṁ prapadye ||1||
Link copiedparamārthika-bhagavac-caraṇāravinda-yugalaikāntikātyantika-para-bhakti-para-jñāna-parama-bhakti-kṛta-paripūrṇānavarata-nitya-viśadatamānanya-prayojanānavadhikātiśaya-priya-bhagavad-anubhava-janitānavadhikātiśaya-prītikāritāśeṣāvasthocitāśeṣa-śeṣataika-rati-rūpa-nitya-kaiṅkarya-prāpty-apekṣayā pāramarthikī bhagavac-caraṇāravinda-śaraṇāgatir yathāvasthitā aviratāstu me ||2||
Link copiedastu me ||3||
Link copiedtayaiva sarvaṁ sampatsyate ||4||
Link copiedakhila-heya-pratyanīka-kalyāṇaika-tāna-svetara-samasta-vastu-vilakṣaṇānanta-jñānānandaika-svarūpa !
Link copiedsvābhimatānurūpaika-rūpācintya-divyādbhuta-nitya-niravadya-niratiśayaujjvalya-saundarya-saugandhya-saukumārya-lāvaṇya-yauvanādy-ananta-guṇa-nidhi-divya-rūpa !
Link copiedsvābhāvikānavadhikātiśaya-jñāna-balaiśvarya-vīrya-śakti-tejaḥ-sauśīlya-vātsalya-mārdavārjava-sauhārda-sāmya-kāruṇya-mādhurya-gāmbhīryaudārya-sthairya-dhairya-śaurya-parākrama-satyakāma-satya-saṅkalpa-kṛtitva-kṛtajñatādy-asaṅkhyeya-kalyāṇa-guṇa-gauṇaugha-mahārṇava !
Link copiedsvocita-vividha-vicitrānatāścarya-nitya-niravadya-niratiśaya-sugandha-niratiśaya-sukha-sparśa-niratiśayaujjvalya-kirīṭa-mukuṭa-cūḍāvataṁsa-makara-kuṇḍala-graiveyaka-hāra-keyūra-kaṭaka-śrīvatsa-kaustubha-muktā-dāmodara-bandhana-pītāmbara-kāñcī-guṇa-nūpurādy-aparimita-divya-bhūṣaṇa !
Link copiedsvānurūpācintya-śakti-śaṅkha-cakra-gadāsi-śārṅgādy-asaṅkhyeya-nitya-niravadya-niratiśaya-kalyāṇa-divyāyudha !
Link copiedsvābhimata-nitya-niravadyānurūpa-svarūpa-guṇa-vibhavaiśarya-śīlādy-anavadhikātiśayāsaṅkhyeya-kalyāṇa-guṇa-gaṇa-śrī-vallabha ! evaṁ-bhūta bhūmi-nīlā-nāyaka !
Link copiedsvacchandānuvarti-svarūpa-sthiti-pravṛtti-bhedāśeṣa-śeṣataika-rati-rūpa-nitya-niravadya-niratiśaya-jñāna-kriyaiśvaryādy-ananta-kalyāṇa-guṇa-gaṇa-śeṣa-śeṣāśana-garuḍa-pramukha-nānā-vidhānanta-parijana-parivārikāparicarita-varaṇa-yugala !
Link copiedparama-yogi-vāṅ-manasāparicchedya-svarūpa-svabhāva-svābhimata-vidha-vicitrānanta-bhogya-bhogopakaraṇa-bhoga-sthāna-samṛddhānantāścaryānanta-mahā-vibhavānanta-parimāṇa-nitya-niravadya-niratiśaya-vaikuṇṭha-nātha !
Link copiedsva-saṅkalpānuvidhāyi-svarūpa-sthiti-pravṛtti-sva-śeṣataika-svabhāva-prakṛti-puruṣa-kālātmaka-vividha-vicitrānanta-bhogya-bhoktṛ-varga-bhogopakaraṇa-bhoga-sthāna-rūpa-nikhila-jagad-udaya-vibhava-laya-līla !
Link copiedsatya-kāma satya-saṅkalpa para-brahma-bhūta puruṣottama mahā-vibhūte śrīman nārāyaṇa vaikuṇṭha-nātha !
Link copiedapāra-kāruṇya-sauśīlya-vātsalyaudāryaiśvarya-saundarya-mahodadhe !
Link copiedanālocita-viśeṣāśeṣa-loka-śaraṇya praṇatārti-hara āśrita-vātsalyaika-jaladhe !
Link copiedanavarata-vidita-nikhila-bhūta-jāta-yāthātmya aśeṣa-carācara-bhūta nikhila-niyamana-nirata aśeṣa-cid-acid-vastu-śeṣi-bhūta nikhila-jagad-ādhāra akhila-jagat-svāmin asmat-svāmin satya-kāma satya-saṅkalpa sakaletara-vilakṣaṇa arthi-kalpaka āpat-sakha śrīman nārāyaṇa aśaraṇya-śaraṇya !
Link copiedananya-śaraṇa tvat-pādāravinda-yugalaṁ śaraṇam ahaṁ prapadye ||5||
Link copiedatra dvayam ||6||
Link copiedpitaraṁ mātaraṁ dārān putrān bandhūn sakhīn gurūn |
Link copiedratnāni dhana-dhānyāni kṣetrāṇi ca gṛhāṇi ca ||
Link copiedsarva-dharmāṁś ca saṁtyajya sarva-kāmāṁś ca sākṣarān |
Link copiedloka-vikrānta-caraṇau śaraṇaṁ te'vrajaṁ vibho ||7||
Link copied
tvam eva mātā ca pitā tvam eva
Link copiedtvam eva bandhuś ca sakhā tvam eva |
Link copiedtvam eva vidyā draviṇaṁ tvam eva
Link copiedtvam eva sarvaṁ mama deva-deva ||8||
Link copiedpitāsi lokasya carācarasya
Link copiedtvam asya pūjyaś ca gurur garīyān |
Link copiedna tvat-samo'sty abhyadhikaḥ kuto'nyo
Link copiedloka-traye'py apratima-prabhāva ||
Link copiedtasmāt praṇamya praṇidhāya kāyaṁ
Link copiedprasādaye tvām aham īśam īḍyam |
Link copiedpiteva putrasya sakheva sakhyuḥ
Link copiedpriyaḥ priyāyārhasi deva soḍhum ||9|| [Gītā 11.43-44]
Link copied
mano-vāk-kāyair anādi-kāla-pravṛttān antākṛtya-karaṇa-kṛtyākaraṇa-bhagavad-apacāra-bhāgavatāpacārāsahyāpacāra-rūpa-nānā-vidhānantāpacārān ārabdha-kāryān anārabdha-kāryān kṛtān kriyamāṇān kariṣyamāṇāṁś ca sarvān aśeṣataḥ kṣamasva ||10||
Link copiedandādi-kāla-pravṛttaṁ viparīta-jñānaṁ ātma-viṣayaṁ kṛtsna-jagad-viṣayaṁ ca viparīta-tattvaṁ cāśeṣa-viṣayam adyāpi vartamānaṁ vartiṣyamāṇaṁ ca sarvaṁ kṣamasva ||11||
Link copiedmadīyānādi-karma-pravṛttāṁ bhagavat-svarūpa-tirodhāna-karīṁ viparīta-jñāna-jananīṁ sva-viṣayāś ca bhogya-buddher jananīṁ dehendriyatvena sūkṣma-rūpeṇa cāvasthitāṁ daivīṁ guṇa-mayīṁ māyāṁ dāsa-bhūtaḥ śaraṇāgato'smi tava dāsaḥ iti vaktāraṁ māṁ tāraya ||12||
Link copiedteṣāṁ jñānī nitya-yukta eka-bhaktir viśiṣyate |
Link copiedpriyo hi jñānino'tyartham ahaṁ sa ca mama priyaḥ ||
Link copiedudārāḥ sarva evaite jñānī tv ātmaiva me matam |
Link copiedāsthitaḥ sa hi yuktātmā mām evānuttamāṁ gatim ||
Link copiedbahūnāṁ janmanām ante jñānavān māṁ prapadyate |
Link copiedvāsudevaḥ sarvam iti sa mahātmā sudurlabhaḥ || [Gītā 7.17-19]
Link copied
iti śloka-trayodita-jñāninaṁ māṁ kuruṣva ||13||
Link copiedpuruṣaḥ sa paraḥ pārtha bhaktyā labhyas tv ananyayā [Gītā 7.22], bhaktyā tv ananyayā śakyaḥ [Gītā 11.55], mad-bhaktiṁ labhate parām [Gītā 18.55] iti sthāna-trayodita-para-bhakti-yuktaṁ māṁ kuruṣva ||14||
Link copiedpara-bhakti-para-jñāna-parama-bhakty-eka-svabhāvaṁ māṁ kuruṣva ||15||
Link copiedpara-bhakti-para-jñāna-parama-bhakti-kṛta-paripūrṇānavarata-nitya-viśuddhatamānanya-prayojanānavadhikātiśaya-priya-bhagavad-anubhavo'haṁ, tathāvidha-bhagavad-anubhava-janitānavadhikātiśaya-prīti-kāritāśeṣāvasthocitāśeṣa-śeṣataika-rati-rūpa-nitya-kiṅkaro bhavāni ||16||
Link copiedevaṁ-bhūta-mat-kaiṅkarya-prāpty-upāyatayā avakḷpta-samasta-vastu-vihīno'pi, ananta-tad-virodhi-pāpākrānto'pi, ananta-mad-apacāra-yukto'pi, ananta-madīyāpacāra-yukto'pi, anantāsahyāpacāra-yukto'pi, etat-kārya-kāraṇa-bhūtānādi-viparītāhaṅkāra-vimūḍhātma-svabhāvo'pi, etad-ubhaya-kārya-kāraṇa-bhūtānādi-viparīta-vāsanā-sambaddho'pi, etad-anuguṇa-prakṛti-viśeṣa-sambaddho'pi, etan-mūlādhyātmikādhibhautikādhidaivika-sukha-duḥkha-tad-dhetu-tad-itaropekṣaṇīya-viṣayānubhava-jñāna-saṁkoca-rūpa-mac-caraṇāravinda-yugalaikāntikātyantika-para-bhakti-para-jñāna-parama-bhakti-vighna-pratihato'pi, yena kenāpi prakāreṇa dvaya-vaktā tvaṁ kevalaṁ madīyayaiva dayayā niḥśeṣa-vinaṣṭa-sa-hetuka-mac-caraṇāravinda-yugalaikāntikātyantika-para-bhakti-para-jñāna-parama-bhakti-vighnaḥ, mat-prasāda-labdha-mac-caraṇāravinda-yugalaikāntikātyantika-para-bhakti-para-jñāna-parama-bhaktir mat-prasādād eva sākṣāt-kṛta-yathāvasthita-mat-svarūpa-rūpa-guṇa-vibhūti-līlopakaraṇa-vistāraḥ, aparokṣa-siddha-man-niyāmyatā-mad-dāsyaika-svabhāvātma-svarūpo mad-ekānubhavo mad-dāsyaika-priyaḥ, paripūrṇānavarata-nitya-viśadatamānanya-prayojanānavadhikātiśaya-priya-mad-anubhavas tvaṁ, tathā-vidha-mad-anubhava-janitānavadhikātiśaya-prīti-kāritāśeṣāvasthocitāśeṣa-śeṣataika-rati-rūpa-nitya-kiṅkaro bhava ||17||
Link copiedevaṁ-bhūto'si ||18||
Link copiedādhyātmikādhibhautikādhidaivika-duḥkha-gandha-rahitas tvaṁ dvayam arthānusandhānena saha sadaivaṁ vaktā yāvac-charīra-pātam atraiva śrī-raṅge sukham āsva ||19||
Link copiedśarīra-pāta-samaye tu kevalaṁ madīyayaiva dayayā atiprabuddho mām evāvalokayan, apracyuta-pūrva-saṁskāra-manorathaḥ, jīrṇam iva vastraṁ sukhenemāṁ prakṛtiṁ sthūla-sūkṣma-rūpāṁ visṛjya, tadānīm eva mat-prasāda-labdha-mac-caraṇāravinda-yugalaikāntikātyantika-para-bhakti-para-jñāna-parama-bhakti-kṛta-paripūrṇānavarata-nitya-viśadatamānanya-prayojanānavadhikātiśaya-priya-mad-anubhava-janitānavadhikātiśaya-prīti-kāritāśeṣāvasthocitāśeṣa-śeṣataika-rati-rūpa-nitya-kiṅkaro bhaviṣyasi ||20||
Link copiedmā te bhūd atra saṁśayaḥ ||21||
Link copiedanṛtaṁ nokta-pūrvaṁ me na ca vakṣye kadācana |
Link copiedrāmo dvir nābhibhāṣate |
Link copiedsakṛd eva prapanno yas tavāsmīti ca yācate |
Link copiedabhayaṁ sarvadā tasmai dadāmy etad vrataṁ hareḥ || [Rāmāyaṇa, Yuddha-kāṇḍa 18.33]
Link copiedsarva-dharmān parityajya mām ekaṁ śaraṇaṁ vraja |
Link copiedahaṁ tvā sarva-pāpebhyo mokṣayiṣyāmi mā śucaḥ || [Gītā 18.66]
Link copied
iti mayaiva hy uktam ||22||
Link copiedatas tvaṁ tava tattvato maj-jñāna-darśana-prāptiṣu niḥsaṁśayaḥ sukham āssva ||23||
Link copiediti vaktāraṁ māṁ tāraya ||24||
Link copiedteṣāṁ jñānī nitya-yukta eka-bhaktir viśiṣyate |
Link copiedpriyo hi jñānino'tyartham ahaṁ sa ca mama priyaḥ ||
Link copied
iti śrī-bhagavad-rāmānuja-viracitaṁ śaraṇāgati-gadyam samāptam |
Link copiedEnglish · simplified for modern readers
Saranagati Gadyam — The Prayer of Total Surrender
On the sacred day of Panguni Uttaram at Srirangam, when Sri Ranganatha came forth in festival court seated with His consort Sri Ranganayaki upon the divine throne, Bhagavad Ramanuja approached the Lord and offered himself and all that he had. The Saranagati Gadyam is that offering set down in Sanskrit prose. It is not a treatise. It is a conversation — the Acharya speaking first to the Divine Mother, then through her to her Beloved, and finally receiving the Lord's reply in his heart. The whole work is a living commentary on the dvaya-mantra (the twofold mantra of refuge at the feet of Sriman Narayana).
Link copiedRamanuja does not plead only for himself. He pleads on behalf of every soul who will one day take shelter in his lineage. The Lord's assurance, when it comes at the end, is therefore an assurance given to all of us who stand behind the Acharya.
Link copiedChurnika 1 — Refuge at the Feet of the Mother
O Divine Mother, Sri!
Link copiedYou who dwell in a forest of lotuses, whose beauty and qualities are perfectly fitted to Bhagavan Narayana and most dear to Him — measureless in glory, sovereignty, gentleness, and every auspicious virtue. Pure and without flaw, never for a moment separated from your Lord, crowned queen of the Lord of all the devas, mother of all the worlds and — more particularly — my mother, refuge of the refugeless:
Link copiedI, who have no other place to turn, take refuge in you.
Link copiedChurnika 2 — The Plea for Intercession
Mother, I come to you with one prayer.
Link copiedLet my sharanagati (total surrender) at the lotus feet of Bhagavan be true, well-placed, and fruitful — uninterrupted until it yields the fruit I seek. And the fruit I seek is this: to be accepted, under every circumstance and in every form, into eternal kaiṅkarya (loving service) at His feet.
Link copiedThis longing for service is itself the fruit of unlimited, overflowing love — love born of the bliss of experiencing Him. That experience is itself the flowering of devotion in its three deepening stages: parabhakti (the desire for a vision of the Lord), parajñāna (direct perception), and paramabhakti (the inability to endure even a moment without Him). All of it, Mother, I receive only through you. Plead my case.
Link copiedChurnika 3 — The Mother's Reply
"So shall it be. Through this surrender of yours, every one of your wishes shall be fulfilled."
Link copiedChurnika 4 — Surrender at the Feet of Sriman Narayana
Now, with the Mother's blessing, Ramanuja turns to the Lord Himself.
Link copiedO Lord, You are the very opposite of all that is lowly; the sole dwelling of everything good; unlike every other being that exists; the pure, infinite, self-luminous embodiment of knowledge and bliss.
Link copiedYour divya-maṅgala-vigraha (divine auspicious form) is as You desire it to be — unchanging, beyond thought, wondrous, eternal and without flaw, of radiance that shames the sun, loveliness in every limb and in the whole, fragrant, soft, forever youthful. A form that is a boundless treasury of every excellence.
Link copiedYou are an ocean — vast, deep, without shore — of all auspicious qualities. Of knowledge that holds all things at once. Of power that sustains the worlds. Of lordship, valor, might, and splendor. Of sauśīlya (the ease with which the highest mingles with the lowest), vatsalya (the cow-like love that finds the devotee's very flaws endearing), tenderness and uprightness, goodwill and equal regard, compassion and sweetness, fathomless depth and generosity, cleverness and steadfastness, courage and fearlessness, bravery and prowess. Your wishes are ever fulfilled; Your will is always carried out; You take pleasure in doing good for Your devotees and remember even the smallest act of theirs with gratitude. These qualities, and countless more, rise in You like flood upon flood in a boundless ocean.
Link copiedYour form is adorned with ornaments beyond counting — each one wondrous, eternal, fragrant, soft to the touch, blazing with splendor: crowns, pendants, earrings shaped like makara, necklaces, chains, armlets, bracelets, the śrīvatsa (the auspicious mark on Your chest) and the kaustubha gem, strings of pearls, the waistband, the pītāmbara (golden silk), the girdle of gold, the anklets. Your weapons — the śaṅkha (conch), cakra (discus), gadā (mace), sword, śāraṅga (bow), and more — are themselves divine: sentient, eager, ever-sharp, and ever-ready to defend Your devotees.
Link copiedYou are the Beloved of Sri, whose every auspicious quality matches and delights You. You are the consort and Lord of Bhū-devi and Nīla-devi as well. Your lotus feet are served by an endless retinue — Ādiśeṣa who is Your canopy, throne, sandal, and bed; Viṣvaksena, Your commander; Garuda; and countless other nitya-suris (eternal residents of Vaikuntha) and their consorts, each eternally absorbed in every form of service.
Link copiedYou are Lord of Sri Vaikuntha, the aprākṛta (non-material) realm of bliss — infinite, faultless, unimaginable even to the greatest yogis. And You are Lord also of this world of sport, playing with the creation, sustenance, and dissolution of all things through the instruments of prakṛti (matter), puruṣa (souls), and kāla (time).
Link copiedO Satyakāma (whose every desire is fulfilled)! O Satyasaṅkalpa (whose every will comes to pass)! O Parabrahman! O Puruṣottama! O Possessor of infinite glory! O Sriman! O Narayana! O Lord of Sri Vaikuntha!
Link copiedO ocean of boundless mercy, sauśīlya, vatsalya, lordship, and beauty! O refuge of every world without distinction! O remover of the grief of all who bow before You! O sole sea of love for those who have taken shelter in You!
Link copiedYou who know the true nature of every being at every moment. You who command all that moves and all that stands still. Lord and Possessor of all sentient and insentient things. Support of the worlds. Master of the universe. My Master. Satyakāma. Satyasaṅkalpa. Unlike every other thing that is.
Link copiedFulfiller of every right desire. Friend in calamity. Sriman. Narayana. Refuge of the refugeless:
Link copiedI, who have no other refuge, fall at Your two lotus feet and take shelter there.
Link copied(Here the dvaya-mantra is recited, in silence.)
Link copiedChurnika 5-8 — In the Words of the Sages
Renouncing father, mother, wife, children, kin, friends, teachers; jewels, wealth, grain, fields, homes; renouncing every dharma and every desire — I seek You, O Lord whose feet have measured the worlds, as my only refuge.
Link copiedYou are my mother. You are my father. You are my kinsman. You are my teacher. You are knowledge itself. You are wealth. You are everything — O Lord of lords, You alone are my all.
Link copiedYou are the Father of all that moves and does not move; the Guru most worthy of worship; no one in these three worlds equals You, and who then could surpass You, O Being of unsurpassed glory?
Link copiedTherefore, prostrating with my whole body, I entreat You, Lord most worthy of praise: bear with me as a father bears with his son, as a friend bears with his friend, as a lover bears with the beloved.
Link copiedChurnika 9 — Plea for Forgiveness of All Sins
Forgive me, Lord. Forgive every sin I have committed through mind, word, and body, over beginningless time: the countless acts forbidden by the scriptures that I have done, the prescribed duties I have left undone, the offenses against You, the offenses against Your devotees, the unpardonable offenses — those that have already begun to bear their bitter fruit and those that lie waiting to ripen; those done, those being done, those yet to be done. Forgive every one of them, without remainder.
Link copiedChurnika 10 — Plea for Forgiveness of False Understanding
Forgive, too, my false understanding — the perverse knowledge that has clung to me through beginningless time, and the perverse actions that have flowed from it. I have misunderstood my own soul. I have misunderstood the world. I have lived as if the body were the soul, as if the soul were its own master, as if some other than You were my Lord. Forgive what I have thought wrongly and acted wrongly, and what I am thinking and doing now, and what I will think and do — forgive all of it.
Link copiedChurnika 11 — Plea for Release from Prakṛti
Lord, this body-bound condition of mine — set in motion by my beginningless stream of actions; veiling Your true nature from me; breeding in me the false conviction that the body is the soul; making me crave the objects of the senses; holding me fast through the body, the sense-organs, the objects of enjoyment, and the subtle elements — this is Your māyā, woven of the three guṇas, and none can cross it except by taking refuge in You.
Link copiedI, who am Your servant by nature, have surrendered. I have declared: "I have taken refuge. I am Yours, Your servant."
Link copiedTake me across.
Link copiedChurnika 12-15 — Plea for True Knowledge, Devotion, and Service
O Lord, in the Gītā You said:
Link copied"Among all devotees, the one who truly knows is ever-yoked with Me, devoted to Me alone. He is supremely dear to Me; I am supremely dear to him."
Link copied"Noble are all who worship Me, but the one who truly knows is My very soul, devoted to Me as the highest goal."
Link copied"At the end of many births, the one who has awakened takes refuge in Me, knowing Vāsudeva is all. Such a great soul is very rare to find."
Link copiedMake me such a one.
Link copiedYou also said: "That Supreme Person, O Pārtha, is reached only by single-pointed devotion. Only by such devotion am I known and entered and seen as I truly am." Grant me that devotion.
Link copiedGrant that I become the very embodiment of parabhakti, parajñāna, and paramabhakti — the three deepening states of love for You.
Link copiedAnd then — through the full, unbroken, eternal, clear experience of You that flows from this devotion, an experience sought for its own sake and for no other, an experience of boundless sweetness — let me become the very personification of the longing to serve You in every form and under every circumstance. Accept me as Your eternal servant.
Link copiedChurnika 16-22 — The Lord's Reply
Now the Lord Himself speaks to Ramanuja from within:
Link copied"My Ramanuja —
Link copiedYou have not walked the scriptural paths to their end. You carry a crushing load of sins that blocks those paths. You have offended Me, and you have offended My devotees; you have committed offenses that would ordinarily be unpardonable. Your very nature has long been veiled by a beginningless ahaṅkāra (the sense of 'I' and 'mine') and by the perverse impressions it has layered over your soul. You are bound to prakṛti with its three guṇas, and suffer therefore the threefold miseries — from your own body and mind, from other beings, and from the forces of nature. You have been battered by pleasure and pain, by desires that deserve to be renounced, and by the narrowness of your knowledge.
Link copiedAnd yet — you have somehow uttered the dvaya-mantra.
Link copiedBy My grace alone, and by nothing else:
Link copiedEvery obstacle to your single-pointed, undying devotion to My lotus feet, with all its roots and causes, shall be destroyed. Parabhakti, parajñāna, and paramabhakti shall grow in you and shall be brought to fruition by My grace alone. You shall directly experience Me as I am — My nature, form, qualities, glory, and sport — and you shall know your own self also as it truly is: solely Mine, commanded by Me, whose single essence is service to Me, whose single experience is Me, whose single joy is being Mine. The full, unbroken, eternal, clear, never-diminishing, boundlessly loving experience of Me will be yours. And out of that experience shall rise the boundless love that makes you the very embodiment of the longing to serve Me always and everywhere — and so you shall be My eternal servant. So you have become.
Link copiedYou will be rid of every worldly sorrow. You will pass your days chanting the dvaya-mantra and meditating on its meaning. At the hour of death you will be cared for, and you will enter My Land of Bliss for eternal service.
Link copiedLet no doubt linger in your mind.
Link copiedI have never spoken falsely and I shall not now. 'To the one who takes refuge in Me even once, saying "I am Yours," I grant protection from all beings — this is My vow,' I declared to Vibhīṣaṇa. 'Abandon all dharmas and take refuge in Me alone; I shall release you from every sin — do not grieve,' I spoke to Arjuna. Both are My own words, and both are true.
Link copiedTherefore, without fear and without doubt, rest in the certainty that you will truly know Me, see Me, and come to Me."
Link copiedClosing Prayer
Lord — should remembrance of You be required at the last breath, take this present prayer, offered now, in its place. Accept me then as You accept me now.
Link copiedThus ends the Saranagati Gadyam of Bhagavad Ramanuja.
Link copiedText offered in original IAST Sanskrit from the Ramanuja Granthamala corpus. For cross-referenced study and search, visit netcausal.ai/veda.